lördag 6 oktober 2007

DN på papper suger av dålig journalistik

Jag fick mitt första prova på exemplar till frukosten och blev genast brydd över förstasidans huvudrubrik. ”Anhöriga fördubblar invandring till Sverige”.

Vad är det för konstigt med det? Så har det väl alltid varit? Många flyktingar har en fru och kanske dessutom barn som lever kvar under svåra omständigheter i hemlandet. Migrationsverket utreder alltid om informationen är riktig och ger om så är fallet övriga i familjen asyl.

Huvudrubriken hänvisar till sidan nio där nästa rubrik lyder: ”Kraftig ökad ström av anhöriginvandring”. Snygga färgdiagram med staplar visar att ökningen av anhöriginvandring ökat kraftigast i Irak och Afghanistan. Det framgår dock inte av artikeln att situation förvärrats i dessa länder och att ökningen därför har en naturlig förklaring. Det får jag komma på själv.

Artikeln löper över en dryg halvsida utan att något mer än torr statistisk information av klass SCB redovisas. Var finns den tydliga reflektionen och analysen? Det nämns dock i senare delen av artkilen att den stora invandringen i sig är en orsak . I en kort frasering nämns den tillfälliga utlänningslagen från 2005-2006 tillsammans med att stora grupper som idag bor i Sverige vill få hit sina familjemedlemmar.

Som artikeln är skriven så skapar rubrikerna onödiga associationer utan att ge några tydliga svar. Var kommer det som är specifikt för Sverige in? Skall läsaren tolka att invandringen kan vara oskälig och oroväckande hög? Behöver svenska myndigheter se över och begränsa den olagliga invandringen? I slutet av artikeln ger Migrationsverket sin bedömning som jag redan visste om. Allt går rätt till enligt Christina Werner, Migrationsverket . De försöker på ett kontrollerat sätt få den asylsökandens familj till Sverige, men det går inte så fort som de hade önskat!

Jag letar efter en bättre uppdatering på DN webb men finner i stället att artikeln är en gammal utfyllnadskopia tagen från 29 september med hänvisning till EKOT! På ett fåtal rader får jag den information jag letat efter. Huvudorsaken till den kraftiga ökningen i just Sverige är:

DEN TILLFÄLLIGA ASYLLAGEN tros vara anledningen. Lagen gav gömda flyktingar rätt till en ny prövning av rätten till asyl, vilket ledde till att fler också fick asyl, enligt Migrationsverket. Irakiska anhöriga som förenas med sina släktingar och familjer utgör hälften av alla anhörigansökningar, enligt Ekot.

Tack Ekot och skäms DN. Nu har det gått en halvtimma av min gyllene frukostmorgon och kaffet är kallt. Jag känner mig både lurad och dum. Min första avbeställning av en gratisprenumeration är nog snart ett faktum.

...

måndag 24 september 2007

Blir patientsäkerheten bättre av bestraffning?

Stig Nyman, en av Stockholms landstings- och sjukvårdspolitiker, tar upp problematiken med felbehandlingar inom svensk sjukvård. Han ställer frågan vem som ska betala alla vårdskador och svarar:

…vårdgivaren måste få känna av ekonomiskt om det blir vårdskador som kan förutses eller förebyggas.
Stig Nyman tycker att vi bör ta fram ett system utifrån amerikansk praxis.

…Där är man ganska duktiga på patientsäkerhet eftersom man annars råkar ut för försäkringsbolag som begär svindlande skadeståndsbelopp. Översatt till svenska förhållanden kan man tänka sig ett system där vårdgivarna får stå för kostnaderna själva, där skattemedel inte ska finansiera vårdskadorna, säger Stig Nyman.

Men vad händer om vårdgivarna är landstingets egna anställda? Blir det inte att bita sig själv i svansen? Landstingets misstag kommer att betalas med skattemedel. Om vi i stället ser på de privata vårdgivarna som anlitas via offentlig upphandling så kommer givetvis extra försäkringskostnader och riskanalys för felbehandling att räknas in vid anbudsförfarandet.

Jag tror inte att sjukvårdspersonal blir bättre på behandling av ekonomisk bestraffning. Det ökar bara stressen och den finns det redan nog av inom sjukvården. Inte minst i Stockholm.

En bättre lösning är att landstinget delar ut bonuspremier till sjukvårdspersonal där felbehandlingen varit lägst i regionen. Dela ut prisen i statshuset under mediebevakning. Då blir det ett nödvändigt konkurrensmedel. De företag som inte gör en seriös uppföljning och förbättring av sjukvården kommer att försvinna.

I USA diskuteras patientsäkerhet vad jag förstår mer utifrån nationella förebyggande insatser än bestraffning. Genom uppföljning av de felbehandlingar som gjorts på nationell nivå skapas nya rutiner och behandlingssätt. Till hjälp används dagens informationsteknologi och databashantering. Vikten läggs på att bygga upp en enhetlig standard som alla sjukhus kan använda för att förbygga och förhindra felbehandlingar i framtiden.

...

torsdag 20 september 2007

Anders är stolt och Göran är hård

Det är en leende finansminister som stolt visar upp sin lunta:

Arbetslösa och sjukskrivna - det är två grupper som har mycket att vinna på årets budget enligt finansminister Anders Borg. Till SvD.se:s reporter på plats vid Finansdepartementet säger han att satsningar på nystartsjobb och rehabilitering för sjukskrivna är viktiga delar av årets budget.(SvD 070920)

En befogad fråga är om jobben till dessa grupper dyker upp under 2008, bara för att de ekonomiska förutsättningarna försämras?

Minskad ersättning är nog den starkaste styrparameter som går att använda på dessa grupper. Det handlar om besparningar på miljardbelopp, som i stället kommer att användas till rehabilitering och företagshälsovård.

Det jag saknar är den politiska kopplingen till arbetsgivarna. Just nu är det högkonjunktur och som lättast att få folk i arbete, men förmodligen når vi strax toppen. Vilka tydliga styrparametrar finns för att få företagen att anställa folk från dessa svaga grupper? Att det inte är lika dyrt längre att ha folk anställda är ett tunt argument. Det kommer att krävas en kraftfull rehabilitering och utbildning av de långtidsarbetslösa även på företagen. Räcker anslagen i budgeten till för det?

Satsningen på AMS- och vuxenutbildning har dragits ner, men det behövs utbildning för anpassa de sökande till de nya jobben. Skall arbetsgivarna ta fram paketlösningar på utbildning för de långtidssjukskrivna? Att satsa mer på företagshälsan är bra, men hjälper i första hand dem som redan har ett arbete.

Socialminister, Göran Hägglund får stå för "hård men rättvis" i morgonnyheterna från SVT.

Kvinnor får generellt en sämre rehabilitering än vad män får, och det här måste vi ändra på…
Han syftar säkert på de 3,4 miljarder som i budgeten kommer att satsas på bl.a. rehabilitering. Det är bra men det skulle vara ännu mer intressant att få veta hur det skall gå till. Hur når regeringen de sjuka och arbetslösa som mest behöver hjälpen?

Det är här kristdemokraternas område. Under hösten får vi säkert se de lösningar som hör ihop med budgeten. Att få ut som människor på arbetsmarknaden som nästan slutat hoppas är en stor uppgift. Jag är förväntansfull och önskar dem lycka till.

...

onsdag 19 september 2007

Humor i ohelgade hyddor

Nu har den kommit! Humanister har startat förlaget Fri Tanke och först ut bland utgåvorna är den till kristendom kritiska boken "Brev till en kristen nation". Boken är skriven av den amerikanske ateisten och kritikern Sam Harris.

Var får man tag i boken? Finns den i pdf-form? Nu bygger inte tron på några mänskliga modeller eller bevis. Men lite kul kan det vara att få de fullständiga bevisen på att jag har fel i knoppen. Författaren har säkert lagt ner all möda på att vara kliniskt korrekt och förmodligen försökt skala av alla skikt in till trons innersta kärna, men han har en blind fläck – han har inte trons gåva. Han är inte troende.

I ateistens ögon så är det så fundamentalt fel att tron ger en kraft som bär när allt annat verkar hopplöst. I samma ögonblick det skall till att mätas så finns inga skalor att mäta. Det blir dogmatik.

Det beror på att det är två skilda världar och den troende är medveten om båda. Vishet och dårskap går sida vid sida. Det är så provocerande att vi har fått humanisterna som motståndare, men det är bra att bli ifrågasatt. Det ger skärpa på mer än ett plan.

Humanisterna anser att en förnuftig humanistisk utveckling för allas vårt bästa leder till ett totalt sekulariserat samhälle.

Jag anser att det är helt okej att få tycka så, om det sker som en naturlig utveckling där varje människa har en möjlighet att helt fritt söka efter "meningen med livet". Det offentliga rummet har varken troende eller sekulariserade ensamhetsrätt till.

Det finns i dag flera humanistiska fakulteter vid våra universitet. Det är bra med mångfalden av livsåskådningar och det visar i sin tur att yttrandefriheten fungerar. Inget trossamfund har idag något behov av att avskaffa dessa, men motsvarande hänsyn och tolerans har inte humanisterna. De vill framstå som ett samfund som:

- verkar för en sekulär livssyn byggd på förnuft, medmänsklighet, tolerans och ansvar.

Denna medmänsklighet och tolerans är begränsad till enbart en sekulär livssyn och därför vill de:

- verka för att de teologiska fakulteterna och teologiska högskolor avskaffas.

Hur utvecklingen skall gå till är inte lika självklar, men om vi utgår från vad Christer Sturmark, Humanisternas ordförande säger angående trosfrågor i allmänhet, så ser jag att alla vägar står öppna. Sturmark anser sig ofta missförstådd, men är det så konstigt?

Humanisterna anser att det inte finns några förnuftiga skäl att tro på religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar av tillvaron. Humanister har en kritisk inställning till alla former av religion, nyandlighet och ockultism. Den är starkt polariserad och Sturmark uttrycker det distinkt och kärnfullt:

"Humanismen befriar människan från en övernaturlig världsbild. Humanismen låter människan försonas med det naturliga och underbara livet, i all ödmjukhet."

Om humanisterna har goda lösningar för allas bästa så skall de konkurrensutsättas på lika villkor mot de trossamfund som finns idag. So far, so good. Om de kan visa att de har en heltäckande livsåskådning i form av en icketeistisk livssyn som efterfrågas av flera så bör de också få statsbidrag i förhållande till storleken på sin verksamhet. Det handlar om tillgång och efterfrågan.

Christer ger ett mjukare intryck i TV4/Kvällsöppet (07-06-14), och säger faktiskt att han inte vet om gud finns, men han TROR det inte. I all "ödmjukhet" så rimmar det illa med den trosvissa trippeln:

Provocerande? Nja, i så fall behövs det för att de kristna skall hålla sig varma och inte ljumma. Tack Christer.

Tro och Vetande 2.0 har en del anekdoter som jag tycker är roliga. Där finns både kluriga frågeställningar till de klassiska ja och nej svaren på guds allsmäktighet, och flervalsalternativ utifrån smaskiga moraliska dilemman.

Jag har också en rolig anekdot från min gröna ungdom. Jag stod och evangeliserade utan att direkt ha någon erfarenhet av några vettiga svar på "de där" frågorna. Tre kluriga gossar kom fram och gav mig en "sån där" humanistisk tvåvalsfråga om allsmäktighet. Frågan löd: Kan gud skapa en sten som är så tung att han inte kan lyfta den själv? JA eller NEJ. Om jag verkligen begrundat frågan så hade jag förstått att de två möjliga humansvaren redan gjort mig svarslös. Jag reagerade reflexmässigt och utstötte det förbjudna tredje alternativet:

- Vilken dum fråga! Gud skulle aldrig ens tänka tanken.

Det svaret var de inte nöjda med, men smartare än så var jag varken då eller nu. Vissa frågor hör inte alltid ihop med de svar som man letar efter. Det händer ofta inom veteskapen i form av empiriska försök. Om A är sant så är B falskt. Men om B är sant så är A falskt endast om C är falskt. Ibland räcker inte alfabetet till för att finna vad som hör ihop med vad och på vilket sätt.

För mig är Tro och Vetande 2.0 mer av version 0.1b. I moralfrågan – God utan gud, sitter ateisten och den troende och plaskar i samma balja. De är lika som bär för båda är människor och båda kommer från Tellus. Moralfrågorna är av en sådan art att det avvikande alternativet, oberoende av om du är troende eller ateist, omgående leder till sluten psykiatrisk vård (vilket Christer även antyder).

God utan gud? Varför inte Ond med gud, God med gud och Ond utan gud. Alla påståendena står för sig själva med samma 2.0 argumentering. Tillsammans säger de något om människan – men inget alls om guds troliga inverkan. Är jag troende så säger det mig att båda har sitt ursprung i Gud. Är jag ateist så drar jag den motsatta slutsatsen. Det är godtyckligt att tycka vad man vill då inget samband råder. Men jag väntar redan på version 3.0. I måttlig dos är det nyttig läsning och roligare än Sudoku.

Jag tycker om dig Christer för du sätter trosfrågan på sin spets och ifrågasätter speciellt de kristnas "förträfflighet". Jag grunnar ofta på varför jag tror på en snubbe som frivilligt dog på ett kors för mig, och hur det funkar. Dåraktigt? Ja visst! Du har hjälpt mig att fokusera och begrunda min tro utifrån din vy - och den lever vidare. Alternativet Ej Exkristen saknar jag på er hemsida. Det skulle ge er en längre lista och ett bredare kontaktnät.

...

söndag 16 september 2007

DYR FALSK MARKNADSFÖRING
- men var finns kunden och vem betalar?

Lars Vilks har blivit finkultur på DN. Maria Schottenius, DN:s kulturchef ser Vilks som en riktig hedersknyffel.

Jag är inte lika säker. Vilks själv är inte nöjd med statsministerns beteende. Reinfeldt vill inte vara med i Vilks blöjreklam. Den läcker för mycket.

Maria Schottenius vill dock att reklaminslaget skall få mer utrymme. Alla Sveriges muslimer skall vara med. Varför då? De har inget med Vilks att göra. Säpo gör en snabbinsats med extra personal, men sedan är det förhoppningsvis slut. Reklam skall inte betalas med allmänna skattepengar.

Den finns en riktig kulturskatt som jag undrar om den får finnas kvar. I Stockholmförorten Rågsved sätter Rågsvedsskolan upp en med åren uppskattad musikal.

Det behövs säkert scendekor men då krävs det mer än att rita streckgubbar. Vet ni om det finns någon riktig konstnär som kan måla annat än hundar?

...

lördag 15 september 2007

Klimatpaket bytes mot SL-kort

Landstinget i Stockholm har gjort det igen. Nu motarbetas regeringens miljösatsning. Den kommande höjning av bensinskatten får ingen verkan alls då SL-kortet höjs med 70 kr.
En höjning av bensinskatten med 29 öre ger en månadshöjning för den genomsnittlige bilpendlaren på ynka 19 kr om fordonet drar 1 liter/milen.

Varför skall jag låta bli min bil om SL-kortet blir 11 % dyrare. Det är bättre att sälja SL-kortet och köpa en gammal Volvo. De drar runt litern per mil.

Redan för två år sedan valde jag att ta bilen i stället för att köpa SL-kort. Det blev billigare. Allt fler stockholmare har råd med bil idag. Och de flesta räknar som jag. Inte tänker vi på miljön när det både är obekvämt och dyrt.

Trots att vi idag har trängselskatt i Stockholm så är belastningen större än någonsin på infartslederna. Vad säger det? Möjligen att det är för attraktivt och billigt att ta bilen in till centrum? Landstingets lösning är att höja taxan på SL-kortet! SL behöver utöka intäkterna med 300 miljoner kr under 2008.

Stockholms Landsting spelar schack mot riksdagen. Vårdavtal Stockholm mot Nya Sjukförsäkringen. Höjd SL-taxa mot höjd bensinskatt. Det blir remi och effekten liknar att vrida på ratten utan veta åt vilket håll det svänger.

Om det skall bli en politisk styrning värd namnet måste landstinget göra en omvärldsanalys och i stället samarbeta med sina riksdagspolitiker.

Klimatpaket Stockholm/Riket skulle kunna se ut så här:

  • Minska antalet fordonspassager genom att dels höja bensinskatten med 1 kr och trängselskatten med 5-15 kr/dag.
  • Antalet fordonspassager bör gå ner från nuvarande 350.000 per dag till 300.000. Höj eller sänk trängselskatten efter behov så att önskad nivå uppnås.
  • 50.000 nya resenärer genereras till SL. Detta ger ett tillskott på ca 370 miljoner kr med nuvarande taxa på månadskort.
  • Använd den höjda trängselskatten till att förbättra stadsmiljön och minska stadens koldioxidutsläpp.
  • Döp om den nya bensinskatten till miljökronan. Använd miljökronan till att finansiera ett nationellt miljöpaket.
  • Bygg ut kollektivtrafiken ytterligare i riket
  • Ge skattelättnader till bilburna långpendlare i glesbygdsområden utan möjlig kollektivtrafik.
  • Rabattera inköp och bränsle till miljöbilar och hybrider där hela tillverkningskedjan är miljösäkrad.

Politiker på bred front går ut i media och presenterar klimatpaketen. Det skulle förmodligen med den intensiva debatt som övrigt pågår om vår miljö tas emot väl av de flesta bilister.

Finns det någon politiker med goda kontakter, som ser vad jag ser? Ta hela konceptet och gör till ditt eget. Det bjuder jag på.

...

fredag 14 september 2007

Det är synd om lärarna

Varför försvinner förortens kommunala skolor? En del väljer faktiskt att ombildas till friskolor. Jag tror att det ligger mycket i att friskolan både kan styra självständigt över ekonomin och samtidigt sätta en egen profil på skolan. Här har enligt min mening inte de kommunala skolornas ledning fått följa med i utvecklingen.

Den kommunalgrå likriktningen har brett ut sig även på skolans område och gett ordet kommunal ett oförtjänt rykte.

För 5-8 år sedan var det dags att välja skola för våra barn. De kommunala skolorna i Rågsved fick generellt låga betyg av skolverket, men betyget kunde vara hyggligt något enstaka år. Eftersom vi båda är kristna föräldrar tittade vi också på skolor med kristen profil. Södermalmskyrkan Kristna Skola fick toppbetyg även sett över en längre tidsperiod. Så vi övergav Rågsved och satte våra gullepluttar där vi hoppades att de skulle få den bästa utbildningen.

År 2006 gick årskurs 9 ut från Södermalms Kristna Skola och alla uppnådde grundläggande behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Flera av barnen är bosatta i söderort och Rågsved. 40 % har utländsk bakgrund med betoning på Afrika och Latinamerika

I Rågsvedskolan gick samma år nästan hälften av barnen d.v.s. 47,8 % från årskurs 9 ut utan att ha uppnått den grundläggande behörigheten för gymnasieskolan. Men den etniska fördelningen av elever påminner om Södermalmsskolans Kristna Skola. Högstadiet i Rågsvedskolan kommer förmodligen att läggas ner p.g.a. för lite elevantal, vilket i sig beror på skolans dåliga resultat.

Pudelns kärna för goda skolresultat är lärarnas förmåga att lära ut och om det finns en arbetsmiljö som gör det möjligt.

Till förorten kommer ständigt nyanlända invandrare med barn som skall slussas in i skolsystemet, oftast till den närmaste kommunala grundskolan. Har skolorna kapacitet att klara av det? Kan det vara en förklaring till de dåliga resultaten. De lyckade friskolorna belastas inte alls på samma sätt. Borde det inte ske en kvotering till närliggande friskolor som jämnar ut obalansen?

Tar Rågsvedsskolan ofta in nya och ofta krävade elever mitt i terminen? Klarar lärarlaget i så fall av slussningen av nya elever? Den pedagogiska behörigheten är bra att ha, men kommer förmodligen i andra hand.

Hur mår lärarna i Rågsvedsskolan? Visst kan man tycka synd om dem, men är det deras fel att skolan inte håller måttet?

...

torsdag 13 september 2007

Stygga barn i fria skolor?

Hm, jag undrar vad barnen gjort för ont för att straffas så? Eller syftar Marita Ulvskog på att det är resultatet av religiös fanatism? Fanatism behöver inte vara religiös. Du kan lika väl vara ateist eller någon vag form av agnostiker. Så länge människor mår gott i den kultur de lever i, så bör jag först visa vördnad och lite förebyggande nyfikenhet - innan jag göder mina fördomar.

För min del får det gärna finnas friskolor på alla nivåer, om de följer skolverkets riktlinjer och den nationella skolplanen.

Jag ser inget problem med att Marita Ulvskog grundar en konfessionell socialdemokratisk skola, så länge den följer den nationella skolplanen. Jag tror på mångfald och öppenhet. De skolor som ger bäst skolresultat och lägger grunden för de behov vårt samhälle har i framtiden - kommer också att få flest elever.

Jag ser dock ett problem med ett storebrorssamhälle som har den ”rätta läran”, och därför skall alla barn gå i en och samma kommunala skola. Det ger för dålig konkurrens och tar även bort intresset från de föräldrar som annars skulle engagera sig i barnens skolgång. Så har det tyvärr ofta varit i våra kommunala skolor.
I övrigt håller jag med min partivän Henrik Ehrenberg.

Det är mångfald vi behöver och inte enfald.

...

onsdag 12 september 2007

Hårda klimatpaket till fel adress?

En miljard kronor för vår jord. Men faller regnet där det behövs? 10 % går direkt till samarbetsprojekt i utlandet. Om jag får tänka lite okonventionellt vilket också SvD ledarblogg gör, så är det väl bättre med 10 % till Sverige och resten till utlandet? Sverige är tio gånger renare än Kina, men samtidigt hundra gånger mindre.

I klimatpaketet ingår även ett samarbetsavtal med Brasilien, som inom kort ger oss tillgång till den brasilianska etanolen producerad av sockerrör. Miljötekniskt är det helt rätt. Det jag saknar i det sexsidiga samförståndsavtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens regering är arbetaren som skördar sockerrör. Ordet arbetare, arbetsmiljö eller arbetsskydd eller någon snarlik synonym nämns inte någonstans i avtalet.

Kanske kommer det lite senare? Först får vi hjälpa till med avancerad teknikutveckling och få igång leveranserna till Sverige. Länderna är överens om "målet att främja ökning av andelen förnybar energi i den globala energimixen".

Näringsminister Maud Olofsson pressmeddelande från Näringsdepartementet:

Jag tror att vi både har mycket att bidra med och lära, säger näringsminister Maud Olofsson.

Lite trevande kanske men det är ju inte länge sedan Maud enbart hade det svenska jordbruket för ögonen, åtminstone enligt Carl B Hamilton, riksdagsman (fp). Annars kan jag tycka att svensk arbetsmiljö och arbetsskydd är en exportvara som Sverige med stolthet kan leverera redan nu. Men Brasilien sitter på skatten och där kommer jordägarnas rättigheter in. Riktigt moget för svenska förhållanden är det väl ännu inte.

När leveranser kommer från Brasilien så är det förhoppningsvis dags att fråga om vi kan få rättvisesymboler på etanolen. Lite dyrare men du och jag kan sova med gott samvete.
...

Mamma Pappa Bomb - en utsläppsrätt?

När jag var liten lekte vi Mamma Pappa Barn. I alla fall jag som ville vara med de söta flickorna. Nu har vi fått ett nytt begrepp. Likt religiösa fundamentalister har USA och Ryssland med viss stolthet blivit föräldrar till "Alla moders och faders bomber". Två tvillingar som är lika som bär. Båda kan jämföras med kärnvapen i styrka, men ger inte den bieffekt som de senare haft. De är mer miljövänliga!

Så bra då. Är det en del av Kyotoavtalet? Hur stort är utsläppet från dessa bomber. Beskrivningen av bombtypen som SvD ger kan få en att fundera:

Tekniken, som även brukar benämnas termobariska laddningar, bygger på att en lättantändlig dimma sprids ut över ett stort område. Den eldboll som uppstår då dimman antänds skapar en kombination av tryckvåg, hetta och vakuum av sådan intensitet att människor och byggnader slits sönder eller förintas.

Ekonomisk tillväxt går ofta hand i hand med användning av energikällor. Inom EU har våra nya medlemmar i öst tillgångar som de vill använda, och kol och olja är ju inte helt fel om vi bara vill minska växthuseffekten. Skitiga moln ger skugga som svalkar. Vad skall då EG-domstolen ta för beslut?

Varför är det så mycket "antingen eller" istället för "både och". Fast det är klart. Nu kommer vi att använda både fler bomber och elda med ved och kol. Åtminstone i ett globalt perspektiv.

...

lördag 8 september 2007

DE KAN JU ÄTA WIENERBRÖD

SvD brännpunkt svarar Filippa Reinfeldt på gårdagens artikel i SvD och hon anser att den är grovt missvisande. Hon väljer att citera en minst sagt intressant kommentar av de tjänstemän som skrivit rapporten:

"För modellens syfte har det inte funnits behov av att göra individuella antaganden för varje mottagning. Att använda modellen för att dra slutsatser för en enskild mottagning är därför inte möjligt - svaret blir inte korrekt."

Men detta försvarar inte politikerna bakom modellen. Det speglar bara vad beslutet får för konsekvenser. Tjänstemän tar fram modeller utifrån de direktiv de förhoppningsvis fått från berörda politiker. Allt annat skulle vara oacceptabelt. Det är just modellens svaghet som SvD belyser och som Filippa utan att förstå det erkänner rakt av.

Om snedfördelning mellan rika och fattiga områden stämmer bara till hälften, så är det för mig skrämmande. Som kristdemokrat ser jag inte att denna omfördelning är förenlig med vår värdegrund och det är bekymmersamt.

Vidare säger Filippa:

"Vilka mottagningar som blir populära eller mindre populära går inte att räkna ut på förhand. Varken politiker eller tjänstemän kan veta vad medborgarna kommer att efterfråga. Däri ligger poängen; det är patienterna själva som väljer."

Det betyder att ingen konsekvensanalys är gjord eller om jag skall tolka Filippa välvilligt – inte behöver göras. I den moderata landstingsvärlden finns inte socioekonomiska skillnader mellan innerstad och förort eller Östermalm och Rågsved.

Den avsaknad av egen analysförmåga som Filippa Reinfeldt uppvisar och de ordval hon använder i övrigt gör mig oroad. Jag tror faktiskt att hon är lika uppriktig som Marie Antoinette var när hon sa:

" ...Om folket inte har bröd, kan de ju äta Wienerbröd"


Min vän Henrik Ehrenberg har hunnit bli mer frustrerad än jag. Det hedrar honom att han redan förra veckan markerade sin egen ståndpunkt. Nu tar jag upp frågan igen. Någon kan väl svara?

Vem rycker först ut till försvar av Vårdval Stockholm? Varför är ni övriga landstingspolitiker så tysta?


...

fredag 7 september 2007

Det är väl inte första april än?

Vinnare och förlorare i Vårdval Stockholm. Inte ett jota kan stämma! De slutsatser som går att utläsa av artiklarna från SvD är inte i närheten av kristdemokratiska värderingar. Hemlig rapport? Den kan inte vara så hemlig längre. Var finns den? Vem står bakom den? Är detta i grunden en socialdemokratisk PR-artikel?

Vem rycker först ut till försvar av Vårdval Stockholm?

...

SNURRA MIN JORD - snart är du tom



















Vetenskapen räknar på andra timers än vi är vana vid.
Det kusliga är att när räkneverket når noll, så är det för gott. Tänk när sista firren plockas upp senhösten 2048. Förmodligen blir det ingen nyhet för alla har glömt vad det är och ingen minns längre vad det smakade. Visst hade de vingar och var släkt med fåglarna? Tanken blir helt bisarr. Det kommer väl aldrig att ske? Fast vi blir ju fler och inte färre på vår jord. De flesta går alltid hungriga och letar efter något att fylla magen med.

Kanske skall vi strunta i att klona människor och kor. Tänk vilka filéer vi skulle få om vi i stället tog fram en LaxKo. En drypande saftig köttbit av nyttig omega3. Men det tar nog tar 50 år innan vi lyckats och då är firren redan borta.

Fast lite tid finns det kvar innan tolvslaget. Vi hinner om vi gör det gemensamt. Pusselbitar till en global regering börjar ta form. Filosoferna arbetar för högtryck. Det är många kulturer som skall fogas samman. USA och Ryssland vill inte vara med. Inte Kina heller. De måste först bygga upp sin BNP och komma i kapp sina bröder. Vi får utgå från några fria stater runt Sydafrika. De får bilda ett alliansparti och besätta de stora ministerposterna.

Hm, det känns lite magert. Vi får förstärka med en matematisk expertgrupp. Vår jord är rund som en sfär och dess resurser krymper. Det blir en tillämpning av Poincarés förmodan - Ett matematiskt bevis som gäckat matematikerna i nästan hundra år. Härom året löstes det av Ryssen Grisja Perelman som anses vara en av världens mest intelligenta män. Fast nu har även vetenskapsmännen som gått igenom bevisen börjat gräla. Grisja Perelman själv sägs ha förlorat sina illusioner om matematikvärlden. Han skall ha lämnat forskningen och flyttat hem till sin mor och ägnar sig nu i stället åt svampplockning i skogarna utanför S:t Petersburg.

Nej jag tror inte jag kan lösa den globala miljökrisen. Jag kan baka en kaka och gå ner till min granne. Jag kan bry mig om den jag har vid min sida. Jag kan tänka på hur jag själv lever - vad jag köper och förbrukar. Något annat behöver genomsyra dig och mig. Det är inget våra samhällsystem och matematiska modeller klarar av på egen hand.

Det var en gång fem bröd och två firrar, förlåt fiskar…

onsdag 5 september 2007

EN MEGADIAMANT I RYMDEN
- allt som glimmar är inte guld

Mardrömmen för den äkta mannen med den krävande frun:
- Älskling jag kan inte ta ner månen åt dig!
- Nej, gubben min, det är diamanten strax intill jag vill ha...

Innan rättsstaten kollapsar

På några timmar, denna onsdag så händer allt på en gång. Det är overkligt. Jag ser efter järtecken, men himlen är oskyldigt blå. Är det kanske Viiks Mohammed-hund jag kan se i ett litet pudelmoln? Dagen börjar med terroristnyheter från Danmark och Tyskland ackompanjerat av Jan Guillou i alla TV-soffor. Nästan profetiskt talar han om att allt redan står i hans bok. Han gör jämförelser med häxjakten på 1600-talet och menar att dagens terrorjakt och dess undantagslagar kan leda till inbördeskrig!

Huga! Vid lunch avgår vår försvarsminister. Mikael Odenberg får inte ihop ekonomi och säkerhetspolitik i den kraftigt minskade försvarsbudgeten. Det är dödskyssen från Anders Borg som Odenberg inte tar emot. Det samarbete som han under sitt första år börjat bygga på multilateral nivå kommer inte alls att gå att genomföra på det sätt han planerat. I förlängningen upplever nog Odenberg sig både överkörd och negligerad av sina egna. På ett schangtilt sätt tackar han ändå för den underbara tid han haft tillsammans med partikamrater och lämnar samtidigt alla riksdagsuppdrag. Visst undrar man om det inte finns någon djupare orsak till att han lämnar allt riksdagsarbete? Det kan väl inte bara vara att gå ned de 30 kilo han lagt på sig?

Polisprofessorn Leif GW Persson får också en känga denna dag. Han verkar inte ha skött sitt jobb de senaste 10 åren utan har bara skrivit kriminalromaner. Hur går det då med utvecklingen av polisens terrorberedskap?

Nämen titta här en som verkligen tagit främlingsfientligheten på allvar. En rekorderlig rektor förbjuder sina elever att bära Sveriges landslagtröja inför skolfotograferingen. Fast jag kan inte begripa vad det har med främlingsfientlighet att göra?! Är det Jan Guillou som redan sett hur hetsjakten genomsyrar alla samhällsskikt?

Nej nu är det dags att i sann kristdemokratisk anda ta tag i fundamentet. Göran Hägglund hälsar mig denna märkliga dag att vårdnadsbidraget blir verklighet den 1 juli 2008. Hurra det tror jag på. År 2010 vinner vi valet och vårdnadsbidraget utökas.

tisdag 28 augusti 2007

HÄDELSE I FRIHETENS NAMN

Lars Wiik får den publicitet han behöver för att utmana och provocera. Min helt personliga tolkning är att Wiik vill visa att det inte finns någon tabugräns för satir, varken inom religion, rasism eller politik – ordet blir helt fritt och utan skygglappar.

Just denna tanke tror jag drev ledarskribenten Lars Ströman NA till publiceringen av Wiiks karikatyr. Han är förvånad över demonstrationerna, men utrycker i samma andetag tydligt sin åsikt: "För mig hör frågorna ihop: Rätt till religionsfrihet och rätt att häda en religion."

I vår demokrati är inte hädelse en rättighet i sig. Den leder inte till en god samhällsutveckling där respekt och förståelse uppnås. Tvärtom föder den ofta hat mellan grupper som redan står långt ifrån varandra.

fredag 24 augusti 2007

Ett jätteingenting för ingen

Nu har man hittat ett gigantiskt tomrum i universum som är så stort att det tar en miljard ljusår att färdas genom det. Men det är ett antal miljarder ljusår dit, så innan vi vet om det egentligen finns så finns inte vi heller sedan ett par miljarder år. Eller… så är det just dit vi kommer om vi inte levt som vi borde. Hu jeda mig! Dags att leta efter glorian.

måndag 13 augusti 2007

VÅRDNADBIDRAG+FRAMTIDEN=HOPP
- Det är svårt att räkna in i framtiden

Varför skall allt vara som det alltid varit? Dagens barnomsorg behöver en renässans. Så vem får nobelpriset i ekonomi om 10 år? Förmodligen någon som ser längre in i framtiden än de flesta...

onsdag 8 augusti 2007

NOBELPRIS FÖR VÅRDNADBIDRAG
- eller när marknadsekonomi är som bäst

Vårdnadsbidraget är ingen romantisk kosmetiska utan behövs där barnomsorgen inte fungerar idag. Den ger en valfrihet som saknas för barnfamiljen och har inget med kvinnofälla att göra. Barnbidragets huvuduppgift har varit att få oss i fertil ålder att sätta barn till världen utan att det blir alltför ekonomiskt kännbart. För 20 år sedan hade vi problem med barnafödandet, men 90-talets babyboom har i stället gett oss andra problem.

Jag ser vårdnadsbidraget som en central spelbricka i samhällsmonopolet där vår attityd till barnuppfostran förändras. En förändring som leder till att vi föräldrar tar hand om våra egna barn när vi kan - och faktiskt umgås med dem. Förändringen måste vara värd mycket och det blir den när framtidens generationer växer upp under bättre förutsättningar. Jag kommer tillbaka till vad jag menar med "vara värd mycket" mot slutet, men först vill jag reflektera lite över 40 års samhällsutveckling.

Vi umgås mindre med våra barn idag än på 70-talet. Vi arbetar i högre tempo - med allt mer övertid. När vi kommer hem varvar vi ner vid datorn med lite onlinespel. Sedan kollar vi in börsen och kör en vända på Pricerunner för nästa inköp. Ungarna har antingen lagt sig eller kör sitt onlinespel som de fick i julas. Har vi gott ställt så har barnen egen TV på rummet.

När jag var barn på 70-talet så tog farsan ut mig på fotbollsplanen med andra farsor som kom till plan med sina söner. Det blev kvartersfotboll där 24:ans port spelade mot 30. Vi i nr 30 vann förstås!

När jag var barn så busringde jag som andra barn på tant Gretas dörr och kastade sten på aulans fönster. Tant Greta ringde hem. Hon hade känt igen min kalufs. Mor och far talade om att det inte var bra och att tant Greta var ledsen. Hon skulle nog bli glad om jag ringde på och stod kvar och bad om ursäkt. Tant Greta bjöd på kakor och så det var inte kul att busringa mer. Att jag pangat rutan kröp fram ur mig efter en längre tid. Bra att du ärlig sade pappa, men din veckopeng behövs för att betala rutan och så blev det.

Idag är jag pappa och inte så mycket bättre föredöme än vad min far var för mig. Men jag kan inte göra som tant Greta mot andras barn. Om jag frågor en 10-åring varför han smyger runt i trappen med en sprayflaska, så är svaret allt för ofta "Det skall väl du skita i – Gubbe". Vad bor dina föräldrar besvaras med "Det angår dig inte". Tar jag tag i armen så hörs det "Jag skall anmäla dig" eller "Min farsa dödar dig om du rör mig". Här är jämlikheten mellan könen fullständig. Killar och tjejer låter på samma sätt. Visst fanns det problem på 70-talet, men inte som idag. Klyftan mellan generationerna är för stor. Respekten och förståelsen är borta och därmed förmågan att prata med varandra.

Tillbaka till värdet av förändringen. Om ett vårdnadsbidrag skall ha ett bestående och eftertraktat värde så är det inte fel om det kan mätas i marknadsekonomiska termer. Idag saknas det kompetent personal inom flera sektorer. I vissa fall skjuts investeringar och forskning på framtiden för att det saknas folk på arbetsmarknaden. Hallundarånet mot en värdetransport förra året var gjort av proffs. I sitt slag var det välplanerat och raffinerat, men samtidigt ovanligt rått och våldsamt. Vad förlorar företag, försäkringsbolag och samhället totalt ekonomiskt på alla ”raffinerade” brott? Om dessa rånare i stället arbetat vid något forskningsinstitut med sin kreativa förmåga – vilka investeringar och vinster hade samhället i stället gjort?

Den som kan ta fram ett giltigt teorem som visar på det marknadsekonomiska sambandet till kommunalt vårdnadsbidrag får Nobelpriset i ekonomi runt 2017. Nu blev jag visst visionär och har du ännu inte tröttnat så är det dags att ta språnget till samhällssatiren.


tisdag 7 augusti 2007

COCA-COLA SMAKAR BÄTTRE
- Mänskliga rättigheter i Kina mot marknadens vällust

Vem vill vara utanför den kinesiska marknaden? USA vill inte. Det är till större delen oönskade amerikaner som sänds hem inför OS i Beijing. Coca-Cola meddelar glatt att bolaget nu investerar nästan 600 miljoner kronor i ett nytt Kinahuvudkontor och forskningscenter i Shanghai. De har redan 11 % av den kinesiska marknaden och mer lär det bli. Mänskliga rättigheter i OS anda? Nja, om de går sälja i en ny läskande smak så ställer USA säkert upp.

De engagemang som finns inom idrottsvärlden ger mer hopp, senast vid Amnestys seminarium som ägde rum under politikerveckan i Almedalen:

- Sveriges Olympiska Kommitté har sagt att de i samarbete med Amnesty utbildar de svenska idrottarna och deras ledare inför OS nästa år, berättade Karin Mattsson. Hon betonade också att Svenska Riksidrottsförbundet ska ta en diskussion med de nordiska riksidrottsförbunden om vi kan ha ett gemensamt förhållningssätt i frågan.

Vid OS i Beijing 2008 är det idrottsmännen själva som till stor del får visa vägen för mänskliga rättigheter. Om det krävs – kan en eller flera guldmedaljörers avhopp ge de signaler som behövs för att utvecklingen skall ta fart.

Amerikansk livsstil i sig tål nog inte mänskliga rättigheter i fastare form. Det kostar för mycket – ekonomiskt.

onsdag 1 augusti 2007

SEMESTERN KOM OCH GICK
- Det var roligare när jag var barn


Våra familjer fick i mitten av juli låna en strandstuga vid norra Vänern - inte så långt från Säffle. Någon dag innan vi åkte så målade vi i styrelsen om medierummet i hyresgästlokalen. Ena kortsidan fick en djärv marinblå nyans - även taket en hel meter in i lokalen! Där skall projektorduken sättas upp. Vid barnkalas blir det en sagohörna med små lysande stjärnor på himlen...

Aj! fy sjutton vad ont det gör! Jag står plötsligt i en löjlig 45 graders lutning med en halvtom färgpyts som häller ut sitt innehåll i färgtråget. Hallå! Kunde jag inte få ryggskott på ett mer heroiskt sätt? Räddat fru och barn från en Grizzly eller åtminstone ett vårtsvin. Burken innehåller ju inte ens en liter färg!

Jag är 45 bast. Är detta ett paradexempel på den smygande ålderdomen? Kroppsdelar slutar att fungera utan rimlig orsak. Fjantigt! Hem till familjen tar jag mig i den förödmjukande och klassiska skitställningen som hör till det Kronblomska släktet. Om två dagar börjar semestern. Kan pappa åka? Alla håller tummarna och ber en bön.

In med pappa i bilen. "Luta på huvudet pappa. Jag håller i benen!". Det tar emot men med en duns och ett skevt leende är jag på plats. Ett kolli är på väg till det underbara Säffle.

Väl framme är stugan just så där sagolik som i de glättiga turistbroschyrerna. Värmländsk faluröd romantik med öppen spis och horisontutsikt mot Vänern - inramad av en helt perfekt sandstrand 30 meter från verandan. Det badas från morgon till natt. Vattnet värms upp till 20 grader varje dag i den skyddade viken. Min son David och morfar ror ut på fisketur mellan vassen.

Men jag fryser av stelhet och verk. Voltarenen gör mig slö och jag känner mig mer som en sengångare - med solhatt och fleecetröja. Våra värdar undrade om vi kunde plocka bort nerfallna grenar och lägga på dynghögen. En perfekt uppgift för min hållning. Sakta lufsar jag runt i skuggan under träden och plockar bråte till dynghögen. En hel del bilder tar jag dock på de andras lycka och sista dagen kan jag faktiskt räta på ryggen och ta ett dopp. Frugan har tagit denna fulländade bild av mig - fast jag skulle ha varit en pojke på 10 år. Då hade minnet av detta smultronställe varit för evigt...

torsdag 5 juli 2007

ATT MÄTA ABORTLAGSTIFTNING MED LINJAL
- Är jag bara dum och osäker?

Jag förstår inte alls vad Göran Hägglund menar...
Göteborgsposten | 27 juni:

En skärpt lagstiftning skulle, menar han och partiledningen, omedelbart innebära att de riskfyllda illegala aborterna ökar.
- Vill man påverka en utveckling som minskar antalet aborter, ja då är det för mig självklart att den abortlagstiftning vi har i dag är den rätta.

På vilket sätt är Sveriges abortlag överlägsen våra grannländers - Norge, Finland och Danmark?

Jag förstår inte. Är antalet illegala aborter i Norge, Finland och Danmark markant högre än i Sverige? Vad är självklart?

Göran Hägglund vill därför inte sänka gränsen för aborter till 12:e veckan.
- För det första, 93 procent av alla aborter görs före vecka 12. För det andra tror jag att många kvinnor skulle känna en stor press att göra abort, om vi kortade aborttiden. Jag är övertygad om att antalet aborter då skulle öka


93 procent aborter före vecka 12 övertygar mig endast om att de kvinnor som bor i norden har ungefär samma värderingar och oro. Andelen borde då helt naturligt vara ungefär den samma för alla nordiska länder vilket den ju också är. Jag kan också vara så fräck att jag påstår att de även upplever ungefär samma press som svenska kvinnor att genomgå en abort efter vecka 12!

Luften i ett mötesrum är i sig inte bra eller dålig för att den innehåller 21 % syre. En cirkulationstid på 12 timmar i stället för 18 ger dock bättre förutsättningar för de som vistas där.
Den tydliga skillnaden som Norge, Finland och Danmark faktiskt har i abortfrågan - är den viktigaste parametern - lägre antal aborter. Något annat går väl inte med säkerhet att utläsa - inte ens ur regeringens rapport?

Så varför skulle antalet aborter öka just i Sverige när det inte gjort det i de övriga länderna? Det är inte så konstigt att det blev 31 motioner och 4 timmars debatt på rikstinget. Det som förvånar mig är att partiledningen är helt enad utan att jag hittar de tydliga sakskälen till varför - vart jag än letar. Kan någon hjälpa mig? Jag vill gärna vara lika säker som Göran Hägglund när han sätter sitt partiledarskap i pant.

Det är svårt att välja 12 veckor om Göran sitter
i den andra vågskålen

Det hjälpte inte att flertalet talare propagerade för 12 veckor, för så var det väl? Rikstingets hade inget annat val. Vem skulle annars ta över efter Göran? Om 10-15 procent trots detta öppet visade att de var för 12 veckor, så är det i sig en hög siffra.


Jag förstår inte heller
hur partisekreterare Lennart Sjögren kan vara så säker, att han pratar i promille om det blivande abortpartiet. Det blir inte många procent av Sveriges katoliker. Sverigedemokraterna får nog också anses ha extrema åsikter och ändå ligger de stadigt runt 3 procent.

Är bara jag osäker och dum? Kan någon hjälpa mig att förstå den säkerhet som partiledningen utstrålar. Håller kristdemokraterna på att förlora både svans och huvud? Är det vad opinionssiffrorna visar? Jag saknar en bredd i ömsesidig respekt och förståelse. Om den nu skulle saknas hos vissa enstaka debattörer så får det inte gälla ledningen. Dess armar måste vara både starka och mjuka. I medierna upplevs de mest hårda och slutna. Öppenhet och förståelse har ersatts av ren råstyrka. Det har åtminstone mediemässigt skapat en känsla av vi - och de där andra. De andra verkar faktiskt försöka bilda ett nytt parti. Om det blir så finns det ingen vinnare, bara två förlorare.

Jag hoppas att min oro kommer på skam, när jag hör vad arbetsgruppen för partiets medicinsk-etiska program egentligen har för agenda. Jag hoppas att jag missat något i debatten som jag borde sett och hört. Kanske fanns förklaringarna där men fick inte plats i medierna? Kanske får de plats nu när debatten tagit en ny vändning?

Jag är nog inte ensam att sitta så här i periferin och försöka förstå vad som händer i partiledningen. Vi är nog flera som missat vad som egentligen hände på rikstinget och hur beredningen av motionerna gick till. Att riksting 2007 skulle bli startskott för ett nytt parti känns bara för dumt. Så det är nog bara en skröna. Visst är det så… eller?

fredag 29 juni 2007

INNAN ABORTEN BLIR EN FRÅGA
- Förebyggande arbete på farligt område

Gräver Göran Hägglund sin egen grav? Den frågan ställer Fredic Kjellberg angående kristdemokraternas riksting och den hårda diskussionen om abort.

Om frågan betraktas utifrån den jämförelse med Sopranos som Birger Schlaug gör, så är det inte helt lätt. De ”goda” Sopranos kan få gestalta katolikerna och då finns det endast en helig väg. Inga kompromisser är möjliga efter befruktningsögonblicket.

Det som komplicerar saken är att kristdemokraterna inte är ett religiöst parti för katoliker. Det är inte ens religöst. Lite förenklat så är den plattform som partiet står på grundat på kristen etik utan Gud mixat med människans ofullkomlighet. Andelen kristna och abortmotståndare finns i en större mängd inom Kd jämfört med övriga partier. Svenska kyrkan och Missionskyrkan håller dock inte med sina katolska trossyskon, utan går till stor del emot den strikta hållning som Katolikerna och Pingstkyrkan står för.

Vilka röster som kan vinnas eller förloras vid ett ställningstagande för eller emot abort, är egentligen ointressant i ett längre perspektiv. Kristdemokraternas väljare är en heterogen grupp som till stor del består av alla de som kallar sig ”Kristna”. En hel del judar och muslimer ingår också. Inte ens hälften av de troende röstade på Kd vid senaste valet.

Vad är allmängiltig kristen tradition i dag? Jag vet det inte. Om någon tror sig veta och vågar säga det, så lär denne i samma ögonblick bli emotsagd av en lika kunnig traditionsvetare. För 50 år sedan var kanske den kristna traditionen fast förankrad, men idag verkar den guppa fram och tillbaka – hela tiden.

Göran Hägglund och flera kristdemokrater ställer sig i den sunda mittfåran. Jag förstår väl hur han tänker, men risken är att han inte behöver gräva själv. Höjda stenar från höger och vänster kan snabbt forma en hednisk vikingagrav med fel hövding i. Jag hoppas att Göran i så fall hinner flytta på sig i rätt riktning. Han är alldeles för trevlig och gör bättre nytta ovan jord.

tisdag 19 juni 2007

ENSAM - MED MÖJLIGHET ATT GLÄNSA?
Äktenskap Relgionsfrihet och Humanister

Kristdemokraterna står ensamma mot övriga partier i äktenskapsfrågan, men det är helt naturligt. De är det enda partiet som utgår från en kristen värdegrund. Enligt denna är äktenskapet enbart en relation mellan en man och en kvinna.

Denna syn har idag även större delen av Svenska kyrkans ledning – trots att de är först i värden att tillåta homosexuella vigslar. De flesta andra frikyrkor är mer restriktiva och tillåter inte någon vigselakt för samkönade.

Ordet äktenskap kan givetvis definieras om för att passa in i vårt allt mer sekulariserade samhälle. Är det egentligen inte bara ett steg mot nästa mål - att alla trossamfund måste viga samkönade par? RFSL är inte nöjda förrän vi är där. Humanisterna hjälper gärna till. Genom att argumentera utifrån ett humanistiskt perspektiv finns en möjlighet att förpassa lagen om religionsfrihet till historiens bakgård. Ett trossamfund kan då räknas som vilken förening som helst och möjligheten ökar att deras "stadgar" kan stämplas som rasistiska och diskriminerande mot vissa folkgrupper. Tron på en specifik gud blir då inte en del av samhällets mångfald utan mer än föråldrad avart som måste anpassas så att den följer samhällets moderna lagar.

Vilka är då Humanisterna?

Humanisterna har ett kortfattat Idé- och handlingsprogram. De är väldigt tydliga med vad de anser är rätt utveckling för vårt samhälle:

"Sekularismen som samhällssyn tillämpas konsekvent i alla offentliga sammanhang."

"Liksom i flertalet länder bör äktenskap och partnerskap ingås inför en offentlig myndighet och de religiösa samfundens vigselrätt bör avskaffas genom att civiläktenskap införs i vårt land som på många håll i Europa."

Humanisterna anser att en förnuftig humanistisk utveckling för allas vårt bästa leder till ett totalt sekulariserat samhälle. Jag anser att det är helt okej att få tycka så, om det sker som en naturlig utveckling där varje människa har en möjlighet att helt fritt söka efter "meningen med livet". Det offentliga rummet har varken troende eller sekulariserade ensamhetsrätt till.

Det finns i dag flera humanistiska fakulteter vid våra universitet. Det är bra med mångfalden av livsåskådningar och det visar i sin tur att yttrandefriheten fungerar. Inget trossamfund har idag något behov av att avskaffa dessa, men motsvarande hänsyn och tolerans har inte humanisterna. De vill framstå som ett samfund som:

- verkar för en sekulär livssyn byggd på förnuft, medmänsklighet, tolerans och ansvar.

Denna medmänsklighet och tolerans är begränsad till enbart en sekulär livssyn och därför vill de:

- verka för att de teologiska fakulteterna och teologiska högskolor avskaffas.

Hur utvecklingen skall gå till är inte lika självklar, men om vi utgår från vad Christer Sturmark, Humanisternas ordförande säger angående trosfrågor i allmänhet, så ser jag att alla vägar står öppna. Sturmark anser sig ofta missförstådd, men det är väl inte så konstigt?

Humanisterna anser att det inte finns några förnuftiga skäl att tro på religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar av tillvaron. Humanister har en kritisk inställning till alla former av religion, nyandlighet och ockultism. Den är starkt polariserad och Sturmark uttrycker det distinkt och kärnfullt:

"Humanismen befriar människan från en övernaturlig världsbild. Humanismen låter människan försonas med det naturliga och underbara livet, i all ödmjukhet."

Om humanisterna har goda lösningar för allas bästa så skall de konkurrensutsättas på lika villkor mot de trossamfund som finns idag. So far, so good. Om de kan visa att de har en heltäckande livsåskådning i form av en icketeistisk livssyn som efterfrågas av flera så bör de också få statsbidrag i förhållande till storleken på sin verksamhet. Det handlar om tillgång och efterfrågan.

Christer ger ett mjukare intryck i TV4/Kvällsöppet (07-06-14), och säger faktiskt att han inte vet om gud finns, men han TROR det inte. I all "ödmjukhet" så rimmar det illa med den trosvissa trippeln:

Provocerande? Nja, i så fall behövs det för att de kristna skall hålla sig varma och inte ljumma. Tack Christer.

Tro och Vetande 2.0 har en del anekdoter som jag tycker är roliga. Där finns både kluriga frågeställningar till de klassiska ja och nej svaren på guds allsmäktighet, och flervalsalternativ utifrån smaskiga moraliska dilemman.

Jag har också en rolig anekdot från min gröna ungdom. Jag stod och evangeliserade utan att direkt ha någon erfarenhet av några vettiga svar på "de där" frågorna. Tre kluriga gossar kom fram och gav mig en "sån där" humanistisk tvåvalsfråga om allsmäktighet. Frågan löd: Kan gud skapa en sten som är så tung att han inte kan lyfta den själv? JA eller NEJ. Om jag verkligen begrundat frågan så hade jag förstått att de två möjliga humansvaren redan gjort mig svarslös. Jag reagerade reflexmässigt och utstötte det förbjudna tredje alternativet:

- Vilken dum fråga! Gud skulle aldrig ens tänka tanken.

Det svaret var de inte nöjda med, men smartare än så var jag varken då eller nu. Vissa frågor hör inte alltid ihop med de svar som man letar efter. Det händer ofta inom veteskapen i form av empiriska försök. Om A är sant så är B falskt. Men om B är sant så är A falskt endast om C är falskt. Ibland räcker inte alfabetet till för att finna vad som hör ihop med vad och på vilket sätt.

För mig är Tro och Vetande 2.0 mer av version 0.1b. I moralfrågan – God utan gud, sitter ateisten och den troende och plaskar i samma balja. De är lika som bär för båda är människor och båda kommer från Tellus. Moralfrågorna är av en sådan art att det avvikande alternativet, oberoende av om du är troende eller ateist, omgående leder till sluten psykiatrisk vård (vilket Christer även antyder).

God utan gud? Varför inte Ond med gud, God med gud och Ond utan gud. Alla påståendena står för sig själva med samma 2.0 argumentering. Tillsammans säger de något om människan – men inget alls om guds troliga inverkan. Är jag troende så säger det mig att båda har sitt ursprung i Gud. Är jag ateist så drar jag den motsatta slutsatsen. Det är godtyckligt att tycka vad man vill då inget samband råder. Men jag väntar redan på version 3.0. I måttlig dos är det nyttig läsning och roligare än Sudoku.

Jag tycker om dig Christer för du sätter trosfrågan på sin spets och ifrågasätter speciellt de kristnas "förträfflighet". Jag grunnar ofta på varför jag tror på en snubbe som frivilligt dog på ett kors för mig, och hur det funkar. Dåraktigt? Ja visst! Du har hjälpt mig att fokusera och begrunda min tro utifrån din vy - och den lever vidare. Alternativet Ej Exkristen saknar jag på er hemsida. Det skulle ge er en längre lista och ett bredare kontaktnät.

fredag 1 juni 2007

Framtidens företag genererar vårdnadsbidrag

Staten skall inte toppstyra i onödan, men den har en skyldighet att reagera på en dålig samhällsutveckling. Information och upplysning i kombination med olika stödåtgärder kan vara nödvändiga. Vårdnadsbidraget är ett stöd som kanske borde kallas kommunalt vårdnadstillägg i stället. Bidraget i sig är lätt att missförstå och alliansens slogan ”inga bidrag - riktiga jobb!” passar inte heller riktigt in i sammanhanget.

Ungdomsproblemen kräver dock allt större resurser från samhället. Både polis och socialarbetare vittnar om en oroväckande spiral, speciellt i våra storstäder. Ofta används begreppet utanförskap som en del i förklaringen, men det bör nog också riktas mot många av 80- och 90-talets föräldrar som saknar en bra kontakt med sina tonårsbarn. Samspelet mellan skola och föräldrar har varit för svagt och resultatet ser vi idag.

Visst kan den enskilde individen i full valfrihet göra egna beslut som även är till samhällets bästa. Men ett problem uppstår när en allt för stor grupp, ibland omedvetet, ger upphov till ett beteende som kan försämra både de sociala och ekonomiska villkoren för alla andra.

Men vårt samhällssystem kan bli bättre. Barnbidraget är en klassiker men det ger inga lösningar på de problem vi har idag. Hur ser det ut om 20 år? Här kan vårdnadsbidraget vara en liten bricka i spelet för att minska klyftan mellan generationerna.

Vi behöver förstå betydelsen av vårdnadsbidraget i ett längre perspektiv. Rätt använt är det en lika viktigt grundsten som dagens åtgärdspaket för vår globala miljö. I framtiden skall våra barn både besöka oss på hemmet och ta ett gemensamt ansvar för vår miljö. Våra barn kommer att sitta på samhällsfunktioner för att finna reallösningar på framtiden problem. Näringsliv och företag kommer alltid att söka efter kompetent och ansvarsfull personal.

Ett vårdnadsbidrag på 3000kr är bara grundplåten till ett nytt fundament. Men det pekar i en ny riktning och vill få oss att se något mer - något som saknas idag.

Jag vill nu försöka mig på en underfundig samhällssatir i Tage Danielssons anda. Kanske är det enda sättet att gå bortom randen - till det vi ännu inte förstår.

Blunda för ett ögonblick…

Året är 2007 och du är nationalekonom och företagsledare med ansvarsområdet ”Företagstillväxt om 30 år”. De flesta föräldrar ansvarade vid denna tid för att barnen fick en ”traineeutbildning” på hela 18 år och du gladdes över att utbildningen var professionell men dock en aning ensidig. Det var då det bara fanns kvinnliga utbildare som saknade en viss behörighet. Det hindrade obönhörligt den önskade utvecklingen av unga lovande medarbetare. På sikt kom företaget att förlora sin konkurrenskraft mot dom där andra.

Du är dock en framsynt person som ser den fara som hotar och låter ledningsgruppen ändra strategi. Investeringsfonden omfördelas och varje manlig anställd får i uppgift att ta sitt ansvar för företaget - och vårt samhälles bästa. Med allvarlig och bruten stämma ber du alla dina tappra män:
- Ta fram Peter Pan! Gå hem och minns vem du en gång var. Satsa nu mer kraft på våra små guldklimpar än du någonsin gjort här. Vi vet att du gör ditt yttersta för du är vår bäste man till detta värv. Kom tillbaka om 3 och 6 och 12 år och visa oss resultat! Du har en väl tilltagen ekonomisk budget från vår fond, men skulle det krävas mer så säg bara till. Vi skjuter till alla de medel som barnen behöver. Detta projekt måste du lyckas med annars får du se dig om efter ett annat jobb!

Flera stolar står nu tomma i ledningsgruppens sal. Skymningsljusets sista strålar falnar bort. Innan tanken säger gryning fylls rummet av ljusa stämmor med fagert hår. Alla är klädda i grönt och blått. Men Mona är inte med. Hon vandrar vidare med röda fanor och lockar med en gammal lott. Där går inga män, bara trötta kvinnor med andras barn. Färgen är klassisk - kommunalgrå.

År 2038 går det att läsa i de historiska arkiven om utdöda abnormiteter. Där finns lustiga ord som slavhandel, våldtäkt, kvinnofälla och BNP… BNP?! Det är väl ändå en väldigt viktig faktor. Nej, det var bara en felstavning man gjorde förr i tiden. År 2027 byttes den ut till BMP – Barn, Mamma, Pappa. Det är en balansfaktor som talar om hur samhället mår. Värde 3 är optimalt men inte alltid så lätt att nå.

torsdag 24 maj 2007

Att simma eller simma - det är frågan

- Pappa jag vill simma fort! Lär mig kråla... Nuu!

Min dotter Sarah skall vara med i en simtävling i skolan - på onsdag. Vi plaskar runt i Högdalsbadet och jag talar om att det kanske inte går så fort... att lära sig.

- Jo pappa, det går nog!

Jag visar och Sarah ser på. Sarah viftar sedan med armarna som en elvisp och är inte helt nöjd med resultatet.

Vi byter till bröstsim och jag visar hur det går att glida som ett spjut och pulsar upp och ner genom vattnet som en gammal tumlare. Hon lyckas inte stoppa knoppen under vattnet utan sträcker fulls hals mot taket. Det liknar inte pappas bröstsim, fast det går ju riktigt fort! Sarah är lite bedrövad över att det blir som det borde. Fast det struntar vi i. Nu leker vi i stället. Vattenkrig!

På onsdag skall Sarah tävla. Simma fort kan hon redan, på sitt vis.

söndag 29 april 2007

Att lära sig krypa...

Allting har en början. Här skriver jag utan att veta vad som kommer i nästa andetag. Skall jag försöka ta fram en kvasiteori om alltings mening? Nej det går inte. Kanske ett nytt recept på tigerkaka? Lite väl banalt. Är det någon som egentligen läser det här? Hoppas inte det... Ehum... jag vill säga... något om... Hjälp! Fred på jorden! En ganska bra början om jag får säga det själv!