SNURRA MIN JORD - snart är du tom

Vetenskapen räknar på andra timers än vi är vana vid.
Det kusliga är att när räkneverket når noll, så är det för gott. Tänk när sista firren plockas upp senhösten 2048. Förmodligen blir det ingen nyhet för alla har glömt vad det är och ingen minns längre vad det smakade. Visst hade de vingar och var släkt med fåglarna? Tanken blir helt bisarr. Det kommer väl aldrig att ske? Fast vi blir ju fler och inte färre på vår jord. De flesta går alltid hungriga och letar efter något att fylla magen med.

Kanske skall vi strunta i att klona människor och kor. Tänk vilka filéer vi skulle få om vi i stället tog fram en LaxKo. En drypande saftig köttbit av nyttig omega3. Men det tar nog tar 50 år innan vi lyckats och då är firren redan borta.

Fast lite tid finns det kvar innan tolvslaget. Vi hinner om vi gör det gemensamt. Pusselbitar till en global regering börjar ta form. Filosoferna arbetar för högtryck. Det är många kulturer som skall fogas samman. USA och Ryssland vill inte vara med. Inte Kina heller. De måste först bygga upp sin BNP och komma i kapp sina bröder. Vi får utgå från några fria stater runt Sydafrika. De får bilda ett alliansparti och besätta de stora ministerposterna.

Hm, det känns lite magert. Vi får förstärka med en matematisk expertgrupp. Vår jord är rund som en sfär och dess resurser krymper. Det blir en tillämpning av Poincarés förmodan - Ett matematiskt bevis som gäckat matematikerna i nästan hundra år. Härom året löstes det av Ryssen Grisja Perelman som anses vara en av världens mest intelligenta män. Fast nu har även vetenskapsmännen som gått igenom bevisen börjat gräla. Grisja Perelman själv sägs ha förlorat sina illusioner om matematikvärlden. Han skall ha lämnat forskningen och flyttat hem till sin mor och ägnar sig nu i stället åt svampplockning i skogarna utanför S:t Petersburg.

Nej jag tror inte jag kan lösa den globala miljökrisen. Jag kan baka en kaka och gå ner till min granne. Jag kan bry mig om den jag har vid min sida. Jag kan tänka på hur jag själv lever - vad jag köper och förbrukar. Något annat behöver genomsyra dig och mig. Det är inget våra samhällsystem och matematiska modeller klarar av på egen hand.

Det var en gång fem bröd och två firrar, förlåt fiskar…