SEMESTERN KOM OCH GICK- Det var roligare när jag var barn

Våra familjer fick i mitten av juli låna en strandstuga vid norra Vänern - inte så långt från Säffle. Någon dag innan vi åkte så målade vi i styrelsen om medierummet i hyresgästlokalen. Ena kortsidan fick en djärv marinblå nyans - även taket en hel meter in i lokalen! Där skall projektorduken sättas upp. Vid barnkalas blir det en sagohörna med små lysande stjärnor på himlen...

Aj! fy sjutton vad ont det gör! Jag står plötsligt i en löjlig 45 graders lutning med en halvtom färgpyts som häller ut sitt innehåll i färgtråget. Hallå! Kunde jag inte få ryggskott på ett mer heroiskt sätt? Räddat fru och barn från en Grizzly eller åtminstone ett vårtsvin. Burken innehåller ju inte ens en liter färg!

Jag är 45 bast. Är detta ett paradexempel på den smygande ålderdomen? Kroppsdelar slutar att fungera utan rimlig orsak. Fjantigt! Hem till familjen tar jag mig i den förödmjukande och klassiska skitställningen som hör till det Kronblomska släktet. Om två dagar börjar semestern. Kan pappa åka? Alla håller tummarna och ber en bön.

In med pappa i bilen. "Luta på huvudet pappa. Jag håller i benen!". Det tar emot men med en duns och ett skevt leende är jag på plats. Ett kolli är på väg till det underbara Säffle.

Väl framme är stugan just så där sagolik som i de glättiga turistbroschyrerna. Värmländsk faluröd romantik med öppen spis och horisontutsikt mot Vänern - inramad av en helt perfekt sandstrand 30 meter från verandan. Det badas från morgon till natt. Vattnet värms upp till 20 grader varje dag i den skyddade viken. Min son David och morfar ror ut på fisketur mellan vassen.

Men jag fryser av stelhet och verk. Voltarenen gör mig slö och jag känner mig mer som en sengångare - med solhatt och fleecetröja. Våra värdar undrade om vi kunde plocka bort nerfallna grenar och lägga på dynghögen. En perfekt uppgift för min hållning. Sakta lufsar jag runt i skuggan under träden och plockar bråte till dynghögen. En hel del bilder tar jag dock på de andras lycka och sista dagen kan jag faktiskt räta på ryggen och ta ett dopp. Frugan har tagit denna fulländade bild av mig - fast jag skulle ha varit en pojke på 10 år. Då hade minnet av detta smultronställe varit för evigt...