Blir patientsäkerheten bättre av bestraffning?

Stig Nyman, en av Stockholms landstings- och sjukvårdspolitiker, tar upp problematiken med felbehandlingar inom svensk sjukvård. Han ställer frågan vem som ska betala alla vårdskador och svarar:

…vårdgivaren måste få känna av ekonomiskt om det blir vårdskador som kan förutses eller förebyggas.

Stig Nyman tycker att vi bör ta fram ett system utifrån amerikansk praxis.

…Där är man ganska duktiga på patientsäkerhet eftersom man annars råkar ut för försäkringsbolag som begär svindlande skadeståndsbelopp. Översatt till svenska förhållanden kan man tänka sig ett system där vårdgivarna får stå för kostnaderna själva, där skattemedel inte ska finansiera vårdskadorna, säger Stig Nyman.

Men vad händer om vårdgivarna är landstingets egna anställda? Blir det inte att bita sig själv i svansen? Landstingets misstag kommer att betalas med skattemedel. Om vi i stället ser på de privata vårdgivarna som anlitas via offentlig upphandling så kommer givetvis extra försäkringskostnader och riskanalys för felbehandling att räknas in vid anbudsförfarandet.

Jag tror inte att sjukvårdspersonal blir bättre på behandling av ekonomisk bestraffning. Det ökar bara stressen och den finns det redan nog av inom sjukvården. Inte minst i Stockholm.

En bättre lösning är att landstinget delar ut bonuspremier till sjukvårdspersonal där felbehandlingen varit lägst i regionen. Dela ut prisen i statshuset under mediebevakning. Då blir det ett nödvändigt konkurrensmedel. De företag som inte gör en seriös uppföljning och förbättring av sjukvården kommer att försvinna.

I USA diskuteras patientsäkerhet vad jag förstår mer utifrån nationella förebyggande insatser än bestraffning. Genom uppföljning av de felbehandlingar som gjorts på nationell nivå skapas nya rutiner och behandlingssätt. Till hjälp används dagens informationsteknologi och databashantering. Vikten läggs på att bygga upp en enhetlig standard som alla sjukhus kan använda för att förbygga och förhindra felbehandlingar i framtiden.

...

Anders är stolt och Göran är hård

Det är en leende finansminister som stolt visar upp sin lunta:

Arbetslösa och sjukskrivna - det är två grupper som har mycket att vinna på årets budget enligt finansminister Anders Borg. Till SvD.se:s reporter på plats vid Finansdepartementet säger han att satsningar på nystartsjobb och rehabilitering för sjukskrivna är viktiga delar av årets budget.(SvD 070920)

En befogad fråga är om jobben till dessa grupper dyker upp under 2008, bara för att de ekonomiska förutsättningarna försämras?

Minskad ersättning är nog den starkaste styrparameter som går att använda på dessa grupper. Det handlar om besparningar på miljardbelopp, som i stället kommer att användas till rehabilitering och företagshälsovård.

Det jag saknar är den politiska kopplingen till arbetsgivarna. Just nu är det högkonjunktur och som lättast att få folk i arbete, men förmodligen når vi strax toppen. Vilka tydliga styrparametrar finns för att få företagen att anställa folk från dessa svaga grupper? Att det inte är lika dyrt längre att ha folk anställda är ett tunt argument. Det kommer att krävas en kraftfull rehabilitering och utbildning av de långtidsarbetslösa även på företagen. Räcker anslagen i budgeten till för det?

Satsningen på AMS- och vuxenutbildning har dragits ner, men det behövs utbildning för anpassa de sökande till de nya jobben. Skall arbetsgivarna ta fram paketlösningar på utbildning för de långtidssjukskrivna? Att satsa mer på företagshälsan är bra, men hjälper i första hand dem som redan har ett arbete.

Socialminister, Göran Hägglund får stå för "hård men rättvis" i morgonnyheterna från SVT.

Kvinnor får generellt en sämre rehabilitering än vad män får, och det här måste vi ändra på…

Han syftar säkert på de 3,4 miljarder som i budgeten kommer att satsas på bl.a. rehabilitering. Det är bra men det skulle vara ännu mer intressant att få veta hur det skall gå till. Hur når regeringen de sjuka och arbetslösa som mest behöver hjälpen?

Det är här kristdemokraternas område. Under hösten får vi säkert se de lösningar som hör ihop med budgeten. Att få ut som människor på arbetsmarknaden som nästan slutat hoppas är en stor uppgift. Jag är förväntansfull och önskar dem lycka till.

...

Humor i ohelgade hyddor

Nu har den kommit! Humanister har startat förlaget Fri Tanke och först ut bland utgåvorna är den till kristendom kritiska boken "Brev till en kristen nation". Boken är skriven av den amerikanske ateisten och kritikern Sam Harris.

Var får man tag i boken? Finns den i pdf-form? Nu bygger inte tron på några mänskliga modeller eller bevis. Men lite kul kan det vara att få de fullständiga bevisen på att jag har fel i knoppen. Författaren har säkert lagt ner all möda på att vara kliniskt korrekt och förmodligen försökt skala av alla skikt in till trons innersta kärna, men han har en blind fläck – han har inte trons gåva. Han är inte troende.

I ateistens ögon så är det så fundamentalt fel att tron ger en kraft som bär när allt annat verkar hopplöst. I samma ögonblick det skall till att mätas så finns inga skalor att mäta. Det blir dogmatik.

Det beror på att det är två skilda världar och den troende är medveten om båda. Vishet och dårskap går sida vid sida. Det är så provocerande att vi har fått humanisterna som motståndare, men det är bra att bli ifrågasatt. Det ger skärpa på mer än ett plan.

Humanisterna anser att en förnuftig humanistisk utveckling för allas vårt bästa leder till ett totalt sekulariserat samhälle.

Jag anser att det är helt okej att få tycka så, om det sker som en naturlig utveckling där varje människa har en möjlighet att helt fritt söka efter "meningen med livet". Det offentliga rummet har varken troende eller sekulariserade ensamhetsrätt till.

Det finns i dag flera humanistiska fakulteter vid våra universitet. Det är bra med mångfalden av livsåskådningar och det visar i sin tur att yttrandefriheten fungerar. Inget trossamfund har idag något behov av att avskaffa dessa, men motsvarande hänsyn och tolerans har inte humanisterna. De vill framstå som ett samfund som:

- verkar för en sekulär livssyn byggd på förnuft, medmänsklighet, tolerans och ansvar.

Denna medmänsklighet och tolerans är begränsad till enbart en sekulär livssyn och därför vill de:

- verka för att de teologiska fakulteterna och teologiska högskolor avskaffas.

Hur utvecklingen skall gå till är inte lika självklar, men om vi utgår från vad Christer Sturmark, Humanisternas ordförande säger angående trosfrågor i allmänhet, så ser jag att alla vägar står öppna. Sturmark anser sig ofta missförstådd, men är det så konstigt?

Humanisterna anser att det inte finns några förnuftiga skäl att tro på religiösa dogmer, gudar eller övernaturliga förklaringar av tillvaron. Humanister har en kritisk inställning till alla former av religion, nyandlighet och ockultism. Den är starkt polariserad och Sturmark uttrycker det distinkt och kärnfullt:

"Humanismen befriar människan från en övernaturlig världsbild. Humanismen låter människan försonas med det naturliga och underbara livet, i all ödmjukhet."

Om humanisterna har goda lösningar för allas bästa så skall de konkurrensutsättas på lika villkor mot de trossamfund som finns idag. So far, so good. Om de kan visa att de har en heltäckande livsåskådning i form av en icketeistisk livssyn som efterfrågas av flera så bör de också få statsbidrag i förhållande till storleken på sin verksamhet. Det handlar om tillgång och efterfrågan.

Christer ger ett mjukare intryck i TV4/Kvällsöppet (07-06-14), och säger faktiskt att han inte vet om gud finns, men han TROR det inte. I all "ödmjukhet" så rimmar det illa med den trosvissa trippeln:

1. Kristallkulan
   
2. Exkristen med vittnesbörd
   
3. Tro och Vetande 2.0
   

Provocerande? Nja, i så fall behövs det för att de kristna skall hålla sig varma och inte ljumma. Tack Christer.

Tro och Vetande 2.0 har en del anekdoter som jag tycker är roliga. Där finns både kluriga frågeställningar till de klassiska ja och nej svaren på guds allsmäktighet, och flervalsalternativ utifrån smaskiga moraliska dilemman.

Jag har också en rolig anekdot från min gröna ungdom. Jag stod och evangeliserade utan att direkt ha någon erfarenhet av några vettiga svar på "de där" frågorna. Tre kluriga gossar kom fram och gav mig en "sån där" humanistisk tvåvalsfråga om allsmäktighet. Frågan löd: Kan gud skapa en sten som är så tung att han inte kan lyfta den själv? JA eller NEJ. Om jag verkligen begrundat frågan så hade jag förstått att de två möjliga humansvaren redan gjort mig svarslös. Jag reagerade reflexmässigt och utstötte det förbjudna tredje alternativet:

- Vilken dum fråga! Gud skulle aldrig ens tänka tanken.

Det svaret var de inte nöjda med, men smartare än så var jag varken då eller nu. Vissa frågor hör inte alltid ihop med de svar som man letar efter. Det händer ofta inom veteskapen i form av empiriska försök. Om A är sant så är B falskt. Men om B är sant så är A falskt endast om C är falskt. Ibland räcker inte alfabetet till för att finna vad som hör ihop med vad och på vilket sätt.

För mig är Tro och Vetande 2.0 mer av version 0.1b. I moralfrågan – God utan gud, sitter ateisten och den troende och plaskar i samma balja. De är lika som bär för båda är människor och båda kommer från Tellus. Moralfrågorna är av en sådan art att det avvikande alternativet, oberoende av om du är troende eller ateist, omgående leder till sluten psykiatrisk vård (vilket Christer även antyder).

God utan gud? Varför inte Ond med gud, God med gud och Ond utan gud. Alla påståendena står för sig själva med samma 2.0 argumentering. Tillsammans säger de något om människan – men inget alls om guds troliga inverkan. Är jag troende så säger det mig att båda har sitt ursprung i Gud. Är jag ateist så drar jag den motsatta slutsatsen. Det är godtyckligt att tycka vad man vill då inget samband råder. Men jag väntar redan på version 3.0. I måttlig dos är det nyttig läsning och roligare än Sudoku.

Jag tycker om dig Christer för du sätter trosfrågan på sin spets och ifrågasätter speciellt de kristnas "förträfflighet". Jag grunnar ofta på varför jag tror på en snubbe som frivilligt dog på ett kors för mig, och hur det funkar. Dåraktigt? Ja visst! Du har hjälpt mig att fokusera och begrunda min tro utifrån din vy - och den lever vidare. Alternativet Ej Exkristen saknar jag på er hemsida. Det skulle ge er en längre lista och ett bredare kontaktnät.

...

DYR FALSK MARKNADSFÖRING- men var finns kunden och vem betalar?

Lars Vilks har blivit finkultur på DN. Maria Schottenius, DN:s kulturchef ser Vilks som en riktig hedersknyffel.

Jag är inte lika säker. Vilks själv är inte nöjd med statsministerns beteende. Reinfeldt vill inte vara med i Vilks blöjreklam. Den läcker för mycket.

Maria Schottenius vill dock att reklaminslaget skall få mer utrymme. Alla Sveriges muslimer skall vara med. Varför då? De har inget med Vilks att göra. Säpo gör en snabbinsats med extra personal, men sedan är det förhoppningsvis slut. Reklam skall inte betalas med allmänna skattepengar.

Den finns en riktig kulturskatt som jag undrar om den får finnas kvar. I Stockholmförorten Rågsved sätter Rågsvedsskolan upp en med åren uppskattad musikal.

Det behövs säkert scendekor men då krävs det mer än att rita streckgubbar. Vet ni om det finns någon riktig konstnär som kan måla annat än hundar?

...

Klimatpaket bytes mot SL-kort

Landstinget i Stockholm har gjort det igen. Nu motarbetas regeringens miljösatsning. Den kommande höjning av bensinskatten får ingen verkan alls då SL-kortet höjs med 70 kr.
En höjning av bensinskatten med 29 öre ger en månadshöjning för den genomsnittlige bilpendlaren på ynka 19 kr om fordonet drar 1 liter/milen.

Varför skall jag låta bli min bil om SL-kortet blir 11 % dyrare. Det är bättre att sälja SL-kortet och köpa en gammal Volvo. De drar runt litern per mil.

Redan för två år sedan valde jag att ta bilen i stället för att köpa SL-kort. Det blev billigare. Allt fler stockholmare har råd med bil idag. Och de flesta räknar som jag. Inte tänker vi på miljön när det både är obekvämt och dyrt.

Trots att vi idag har trängselskatt i Stockholm så är belastningen större än någonsin på infartslederna. Vad säger det? Möjligen att det är för attraktivt och billigt att ta bilen in till centrum? Landstingets lösning är att höja taxan på SL-kortet! SL behöver utöka intäkterna med 300 miljoner kr under 2008.

Stockholms Landsting spelar schack mot riksdagen. Vårdavtal Stockholm mot Nya Sjukförsäkringen. Höjd SL-taxa mot höjd bensinskatt. Det blir remi och effekten liknar att vrida på ratten utan veta åt vilket håll det svänger.

Om det skall bli en politisk styrning värd namnet måste landstinget göra en omvärldsanalys och i stället samarbeta med sina riksdagspolitiker.

Klimatpaket Stockholm/Riket skulle kunna se ut så här:

• Minska antalet fordonspassager genom att dels höja bensinskatten med 1 kr och trängselskatten med 5-15 kr/dag.
  
• Antalet fordonspassager bör gå ner från nuvarande 350.000 per dag till 300.000. Höj eller sänk trängselskatten efter behov så att önskad nivå uppnås.
  
• 50.000 nya resenärer genereras till SL. Detta ger ett tillskott på ca 370 miljoner kr med nuvarande taxa på månadskort.
  
• Använd den höjda trängselskatten till att förbättra stadsmiljön och minska stadens koldioxidutsläpp.
  
• Döp om den nya bensinskatten till miljökronan. Använd miljökronan till att finansiera ett nationellt miljöpaket.
  
• Bygg ut kollektivtrafiken ytterligare i riket
  
• Ge skattelättnader till bilburna långpendlare i glesbygdsområden utan möjlig kollektivtrafik.
  
• Rabattera inköp och bränsle till miljöbilar och hybrider där hela tillverkningskedjan är miljösäkrad.
  

Politiker på bred front går ut i media och presenterar klimatpaketen. Det skulle förmodligen med den intensiva debatt som övrigt pågår om vår miljö tas emot väl av de flesta bilister.

Finns det någon politiker med goda kontakter, som ser vad jag ser? Ta hela konceptet och gör till ditt eget. Det bjuder jag på.

...

Det är synd om lärarna

Varför försvinner förortens kommunala skolor? En del väljer faktiskt att ombildas till friskolor. Jag tror att det ligger mycket i att friskolan både kan styra självständigt över ekonomin och samtidigt sätta en egen profil på skolan. Här har enligt min mening inte de kommunala skolornas ledning fått följa med i utvecklingen.

Den kommunalgrå likriktningen har brett ut sig även på skolans område och gett ordet kommunal ett oförtjänt rykte.

För 5-8 år sedan var det dags att välja skola för våra barn. De kommunala skolorna i Rågsved fick generellt låga betyg av skolverket, men betyget kunde vara hyggligt något enstaka år. Eftersom vi båda är kristna föräldrar tittade vi också på skolor med kristen profil. Södermalmskyrkan Kristna Skola fick toppbetyg även sett över en längre tidsperiod. Så vi övergav Rågsved och satte våra gullepluttar där vi hoppades att de skulle få den bästa utbildningen.

År 2006 gick årskurs 9 ut från Södermalms Kristna Skola och alla uppnådde grundläggande behörighet till nationellt program i gymnasieskolan. Flera av barnen är bosatta i söderort och Rågsved. 40 % har utländsk bakgrund med betoning på Afrika och Latinamerika

I Rågsvedskolan gick samma år nästan hälften av barnen d.v.s. 47,8 % från årskurs 9 ut utan att ha uppnått den grundläggande behörigheten för gymnasieskolan. Men den etniska fördelningen av elever påminner om Södermalmsskolans Kristna Skola. Högstadiet i Rågsvedskolan kommer förmodligen att läggas ner p.g.a. för lite elevantal, vilket i sig beror på skolans dåliga resultat.

Pudelns kärna för goda skolresultat är lärarnas förmåga att lära ut och om det finns en arbetsmiljö som gör det möjligt.

Till förorten kommer ständigt nyanlända invandrare med barn som skall slussas in i skolsystemet, oftast till den närmaste kommunala grundskolan. Har skolorna kapacitet att klara av det? Kan det vara en förklaring till de dåliga resultaten. De lyckade friskolorna belastas inte alls på samma sätt. Borde det inte ske en kvotering till närliggande friskolor som jämnar ut obalansen?

Tar Rågsvedsskolan ofta in nya och ofta krävade elever mitt i terminen? Klarar lärarlaget i så fall av slussningen av nya elever? Den pedagogiska behörigheten är bra att ha, men kommer förmodligen i andra hand.

Hur mår lärarna i Rågsvedsskolan? Visst kan man tycka synd om dem, men är det deras fel att skolan inte håller måttet?

...

Stygga barn i fria skolor?

Hm, jag undrar vad barnen gjort för ont för att straffas så? Eller syftar Marita Ulvskog på att det är resultatet av religiös fanatism? Fanatism behöver inte vara religiös. Du kan lika väl vara ateist eller någon vag form av agnostiker. Så länge människor mår gott i den kultur de lever i, så bör jag först visa vördnad och lite förebyggande nyfikenhet - innan jag göder mina fördomar.

För min del får det gärna finnas friskolor på alla nivåer, om de följer skolverkets riktlinjer och den nationella skolplanen.

Jag ser inget problem med att Marita Ulvskog grundar en konfessionell socialdemokratisk skola, så länge den följer den nationella skolplanen. Jag tror på mångfald och öppenhet. De skolor som ger bäst skolresultat och lägger grunden för de behov vårt samhälle har i framtiden - kommer också att få flest elever.

Jag ser dock ett problem med ett storebrorssamhälle som har den ”rätta läran”, och därför skall alla barn gå i en och samma kommunala skola. Det ger för dålig konkurrens och tar även bort intresset från de föräldrar som annars skulle engagera sig i barnens skolgång. Så har det tyvärr ofta varit i våra kommunala skolor.
I övrigt håller jag med min partivän Henrik Ehrenberg.

Det är mångfald vi behöver och inte enfald.

...

Hårda klimatpaket till fel adress?

En miljard kronor för vår jord. Men faller regnet där det behövs? 10 % går direkt till samarbetsprojekt i utlandet. Om jag får tänka lite okonventionellt vilket också SvD ledarblogg gör, så är det väl bättre med 10 % till Sverige och resten till utlandet? Sverige är tio gånger renare än Kina, men samtidigt hundra gånger mindre.

I klimatpaketet ingår även ett samarbetsavtal med Brasilien, som inom kort ger oss tillgång till den brasilianska etanolen producerad av sockerrör. Miljötekniskt är det helt rätt. Det jag saknar i det sexsidiga samförståndsavtalet mellan Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens regering är arbetaren som skördar sockerrör. Ordet arbetare, arbetsmiljö eller arbetsskydd eller någon snarlik synonym nämns inte någonstans i avtalet.

Kanske kommer det lite senare? Först får vi hjälpa till med avancerad teknikutveckling och få igång leveranserna till Sverige. Länderna är överens om "målet att främja ökning av andelen förnybar energi i den globala energimixen".

Näringsminister Maud Olofsson pressmeddelande från Näringsdepartementet:

Jag tror att vi både har mycket att bidra med och lära, säger näringsminister Maud Olofsson.

Lite trevande kanske men det är ju inte länge sedan Maud enbart hade det svenska jordbruket för ögonen, åtminstone enligt Carl B Hamilton, riksdagsman (fp). Annars kan jag tycka att svensk arbetsmiljö och arbetsskydd är en exportvara som Sverige med stolthet kan leverera redan nu. Men Brasilien sitter på skatten och där kommer jordägarnas rättigheter in. Riktigt moget för svenska förhållanden är det väl ännu inte.

När leveranser kommer från Brasilien så är det förhoppningsvis dags att fråga om vi kan få rättvisesymboler på etanolen. Lite dyrare men du och jag kan sova med gott samvete.
...

Mamma Pappa Bomb - en utsläppsrätt?

När jag var liten lekte vi Mamma Pappa Barn. I alla fall jag som ville vara med de söta flickorna. Nu har vi fått ett nytt begrepp. Likt religiösa fundamentalister har USA och Ryssland med viss stolthet blivit föräldrar till "Alla moders och faders bomber". Två tvillingar som är lika som bär. Båda kan jämföras med kärnvapen i styrka, men ger inte den bieffekt som de senare haft. De är mer miljövänliga!

Så bra då. Är det en del av Kyotoavtalet? Hur stort är utsläppet från dessa bomber. Beskrivningen av bombtypen som SvD ger kan få en att fundera:

Tekniken, som även brukar benämnas termobariska laddningar, bygger på att en lättantändlig dimma sprids ut över ett stort område. Den eldboll som uppstår då dimman antänds skapar en kombination av tryckvåg, hetta och vakuum av sådan intensitet att människor och byggnader slits sönder eller förintas.

Ekonomisk tillväxt går ofta hand i hand med användning av energikällor. Inom EU har våra nya medlemmar i öst tillgångar som de vill använda, och kol och olja är ju inte helt fel om vi bara vill minska växthuseffekten. Skitiga moln ger skugga som svalkar. Vad skall då EG-domstolen ta för beslut?

Varför är det så mycket "antingen eller" istället för "både och". Fast det är klart. Nu kommer vi att använda både fler bomber och elda med ved och kol. Åtminstone i ett globalt perspektiv.

...

DE KAN JU ÄTA WIENERBRÖD

På SvD brännpunkt svarar Filippa Reinfeldt på gårdagens artikel i SvD och hon anser att den är grovt missvisande. Hon väljer att citera en minst sagt intressant kommentar av de tjänstemän som skrivit rapporten:

"För modellens syfte har det inte funnits behov av att göra individuella antaganden för varje mottagning. Att använda modellen för att dra slutsatser för en enskild mottagning är därför inte möjligt - svaret blir inte korrekt."

Men detta försvarar inte politikerna bakom modellen. Det speglar bara vad beslutet får för konsekvenser. Tjänstemän tar fram modeller utifrån de direktiv de förhoppningsvis fått från berörda politiker. Allt annat skulle vara oacceptabelt. Det är just modellens svaghet som SvD belyser och som Filippa utan att förstå det erkänner rakt av.

Om snedfördelning mellan rika och fattiga områden stämmer bara till hälften, så är det för mig skrämmande. Som kristdemokrat ser jag inte att denna omfördelning är förenlig med vår värdegrund och det är bekymmersamt.

Vidare säger Filippa:

"Vilka mottagningar som blir populära eller mindre populära går inte att räkna ut på förhand. Varken politiker eller tjänstemän kan veta vad medborgarna kommer att efterfråga. Däri ligger poängen; det är patienterna själva som väljer."

Det betyder att ingen konsekvensanalys är gjord eller om jag skall tolka Filippa välvilligt – inte behöver göras. I den moderata landstingsvärlden finns inte socioekonomiska skillnader mellan innerstad och förort eller Östermalm och Rågsved.

Den avsaknad av egen analysförmåga som Filippa Reinfeldt uppvisar och de ordval hon använder i övrigt gör mig oroad. Jag tror faktiskt att hon är lika uppriktig som Marie Antoinette var när hon sa:

" ...Om folket inte har bröd, kan de ju äta Wienerbröd"

Min vän Henrik Ehrenberg har hunnit bli mer frustrerad än jag. Det hedrar honom att han redan förra veckan markerade sin egen ståndpunkt. Nu tar jag upp frågan igen. Någon kan väl svara?

Vem rycker först ut till försvar av Vårdval Stockholm? Varför är ni övriga landstingspolitiker så tysta?

...

Det är väl inte första april än?

Vinnare och förlorare i Vårdval Stockholm. Inte ett jota kan stämma! De slutsatser som går att utläsa av artiklarna från SvD är inte i närheten av kristdemokratiska värderingar. Hemlig rapport? Den kan inte vara så hemlig längre. Var finns den? Vem står bakom den? Är detta i grunden en socialdemokratisk PR-artikel?

Vem rycker först ut till försvar av Vårdval Stockholm?

...

SNURRA MIN JORD - snart är du tom

Vetenskapen räknar på andra timers än vi är vana vid.
Det kusliga är att när räkneverket når noll, så är det för gott. Tänk när sista firren plockas upp senhösten 2048. Förmodligen blir det ingen nyhet för alla har glömt vad det är och ingen minns längre vad det smakade. Visst hade de vingar och var släkt med fåglarna? Tanken blir helt bisarr. Det kommer väl aldrig att ske? Fast vi blir ju fler och inte färre på vår jord. De flesta går alltid hungriga och letar efter något att fylla magen med.

Kanske skall vi strunta i att klona människor och kor. Tänk vilka filéer vi skulle få om vi i stället tog fram en LaxKo. En drypande saftig köttbit av nyttig omega3. Men det tar nog tar 50 år innan vi lyckats och då är firren redan borta.

Fast lite tid finns det kvar innan tolvslaget. Vi hinner om vi gör det gemensamt. Pusselbitar till en global regering börjar ta form. Filosoferna arbetar för högtryck. Det är många kulturer som skall fogas samman. USA och Ryssland vill inte vara med. Inte Kina heller. De måste först bygga upp sin BNP och komma i kapp sina bröder. Vi får utgå från några fria stater runt Sydafrika. De får bilda ett alliansparti och besätta de stora ministerposterna.

Hm, det känns lite magert. Vi får förstärka med en matematisk expertgrupp. Vår jord är rund som en sfär och dess resurser krymper. Det blir en tillämpning av Poincarés förmodan - Ett matematiskt bevis som gäckat matematikerna i nästan hundra år. Härom året löstes det av Ryssen Grisja Perelman som anses vara en av världens mest intelligenta män. Fast nu har även vetenskapsmännen som gått igenom bevisen börjat gräla. Grisja Perelman själv sägs ha förlorat sina illusioner om matematikvärlden. Han skall ha lämnat forskningen och flyttat hem till sin mor och ägnar sig nu i stället åt svampplockning i skogarna utanför S:t Petersburg.

Nej jag tror inte jag kan lösa den globala miljökrisen. Jag kan baka en kaka och gå ner till min granne. Jag kan bry mig om den jag har vid min sida. Jag kan tänka på hur jag själv lever - vad jag köper och förbrukar. Något annat behöver genomsyra dig och mig. Det är inget våra samhällsystem och matematiska modeller klarar av på egen hand.

Det var en gång fem bröd och två firrar, förlåt fiskar…

EN MEGADIAMANT I RYMDEN- allt som glimmar är inte guld

Mardrömmen för den äkta mannen med den krävande frun:
- Älskling jag kan inte ta ner månen åt dig!
- Nej, gubben min, det är diamanten strax intill jag vill ha...

Innan rättsstaten kollapsar

På några timmar, denna onsdag så händer allt på en gång. Det är overkligt. Jag ser efter järtecken, men himlen är oskyldigt blå. Är det kanske Viiks Mohammed-hund jag kan se i ett litet pudelmoln? Dagen börjar med terroristnyheter från Danmark och Tyskland ackompanjerat av Jan Guillou i alla TV-soffor. Nästan profetiskt talar han om att allt redan står i hans bok. Han gör jämförelser med häxjakten på 1600-talet och menar att dagens terrorjakt och dess undantagslagar kan leda till inbördeskrig!

Huga! Vid lunch avgår vår försvarsminister. Mikael Odenberg får inte ihop ekonomi och säkerhetspolitik i den kraftigt minskade försvarsbudgeten. Det är dödskyssen från Anders Borg som Odenberg inte tar emot. Det samarbete som han under sitt första år börjat bygga på multilateral nivå kommer inte alls att gå att genomföra på det sätt han planerat. I förlängningen upplever nog Odenberg sig både överkörd och negligerad av sina egna. På ett schangtilt sätt tackar han ändå för den underbara tid han haft tillsammans med partikamrater och lämnar samtidigt alla riksdagsuppdrag. Visst undrar man om det inte finns någon djupare orsak till att han lämnar allt riksdagsarbete? Det kan väl inte bara vara att gå ned de 30 kilo han lagt på sig?

Polisprofessorn Leif GW Persson får också en känga denna dag. Han verkar inte ha skött sitt jobb de senaste 10 åren utan har bara skrivit kriminalromaner. Hur går det då med utvecklingen av polisens terrorberedskap?

Nämen titta här en som verkligen tagit främlingsfientligheten på allvar. En rekorderlig rektor förbjuder sina elever att bära Sveriges landslagtröja inför skolfotograferingen. Fast jag kan inte begripa vad det har med främlingsfientlighet att göra?! Är det Jan Guillou som redan sett hur hetsjakten genomsyrar alla samhällsskikt?

Nej nu är det dags att i sann kristdemokratisk anda ta tag i fundamentet. Göran Hägglund hälsar mig denna märkliga dag att vårdnadsbidraget blir verklighet den 1 juli 2008. Hurra det tror jag på. År 2010 vinner vi valet och vårdnadsbidraget utökas.