Miljonprogrammet - Långsiktighet på villovägar

Fastighetsägarnas branschorganisation vill ta bort hyresregleringen för att fritt kunna höja hyrorna. Assar Lindbeck, ekonomiforskare håller med och anser även att de kommunala bolagen behöver sälja av delar av sitt bestånd för att ha råd att rusta upp de hus de har kvar.

Så vem skall nu betala för kalaset för det som finns kvar? Om vi bara ser till hyresgästerna i storstäderna så är ekonomiskt svaga socialgrupper överrepresenterade dvs arbetslösa, pensionärer, ensamstående mödrar etc. Ofta är de hänvisade till lågavlönade yrken inom t.ex. vård och omsorg. Det är redan idag svårt att på sjukhus och vissa serviceföretag få tag i kompetent personal. Om dessa hyresgäster tvingas flytta till orter där hyran är bättre anpassad till lönen så uppstår ett dubbelt resursproblem. Kommunen kan inte betala högre löner till en arbetskraft som ändå inte finns tillgänglig. Det blir ju för dyrt att flytta in till storstaden. Bemanningsföretag gnuggar händerna och kommunen biter sig i svansen och får dra ner på servicen då budgeten inte räcker till. Det här är enkla marknadsmässiga principer där begreppen efterfrågan och tillgång är grundläggande byggklossar.

I Stockholm har ansvariga politiker i allmännyttan redan sålt av de mest attraktiva delarna av bestånden till de som har råd - för ett pris oftast långt under marknadsvärdet. Vinst har man dessutom rikligt plockat ut ur bostadsbolagen under åren. Carl Cederschiöld (m), finansborgarråd, tog ut ett par miljarder med förklaringen att: ”Man kan inte konfiskera något som man äger. Det är stockholmarna som äger bostäderna, inte hyresgästerna...”. Förvaltningsrätten har nyligen fått in en överklagan från ett par hyresgäster i Stockholms allmännytta, då ägarna vill fortsätta ta ut stora vinster även ur framtidens krympande allmännytta.

Barnet i HC Andersens saga, Kejsarens nya kläder, skulle mycket väl kunna utropa:

Om fastighetsägaren inte förvaltar sitt hus hur går det då med underhållet? 

Nu står miljonprogrammet naket och fryser utan kläder. De ansvariga sitter framför en annan brasa och beundrar ”sina nya kläder”. Plaggen är av det fashionabla märket ”Marknadsmässiga principer”. En riktigt bra affärsidé om vi låter bli att se på baksidan av myntet.

...